Vår historia

Ett hotell med anor från 1600-talet

Gysinge Bruk – en historia genom fyra århundraden

Gysinge bruk grundades redan på 1660-talet. Bruket var Gästriklands enda vallonbruk och är idag en av Sveriges bäst bevarade.
Vallonsmidet infördes i slutet av 1600-talet och bruket utvecklades successivt till ett av de största i landet. En av brukspatronerna var Eva Höök som ledde bruket i över 40 år i början av 1700-talet. Den ståtliga herrgården med sin välskötta park, långa rader av arbetar- och smedsbostäder, kallbadhus, orangeri, värdshus, brukshandel, magasin och smedja är bara några av de många bevarade byggnaderna på bruket.

I teknikhistoriska kretsar är Gysinge världsberömt. I slutet av 1800-talet fick de gamla järnbruken svårare att klara sig ekonomiskt. I Gysinge försökte brukspatronen Benedicks möta krisen med att satsa på ny teknik. År 1900 lyckades ingenjör F A Kjellin för första gången smälta järn med hjälp av elektricitet. Elektrostålugnen gjorde stålframställningen mindre beroende av kol och både enklare och billigare. Kjellinska ugnen är idag ett museum.
Gysinge hade stora skogsegendomar och för att ta vara på skogen byggdes år 1890 en sulfitfabrik. Fabriken fick en kort historia då den förstördes i en brand 1901. På platsen byggdes istället ett elektrostålverk som var i drift fram till 1927.

Efter brukets nedläggning var Gysinge Herrgård pensionat, men hotades 1968 med rivning. Efter namninsamlingar i orten fick dåvarande Österfärnebo kommun kontakt med byggmästare Anders Diös i Uppsala, som för 1 krona köpte det då förfallna huset och en vildvuxen trädgård. Han i sin tur överlät Gysinge Herrgård 1969 för hundra kronor till PRO, Pensionärernas Riksorganisation, som sökte en kursgård. Efter omfattande renovering och ombyggnader invigdes Gysinge Herrgård den 16 juni 1971 som ”världens första kursgård för pensionärer och ägd av pensionärer”. Från januari 2022 ägs nu Gysinge Herrgård av Jula Hotell AB.

1600-talet

Dalälvens forsar – förutsättningen för brukets grundande och vattenförsörjning.
Hyttbacken – också kallad Malmbacken. Platsen vid Gysingeforsarna för två hammarsmedjor för både tysk- och vallonsmide, masugn, rostugn, manufakturverk för spik, gjuteri samt fyra kolhus. Kvar endast ruinen av masugnen, en mulltimmerhytta ombyggd 1822.
Koversta Gammelby – fem kilometer väster om bruket, en välbevarad by med 1600- och 1700-talshus.

1700-talet

Bruksgatan – med smedsbostäderna från 1760-talet, timmerhus som vitputsats 100 år senare. Yttre Bruksgatan vetter mot bruket, den inre mot trädgård och ladugårdslängor. En särskild bruksgata norr om herrgården byggdes på 1770-talet för inspektor och hantverkare.
Gysinge Värdshus – anlagt 1784 som skjutsstation, konferensanläggningen sedan 1975.
Gamla Stenhuset – det största flerfamiljshuset i två våningar 1794 med uthus från 1821.
Krokiga Smedjan – klensmedja för redskap och verktyg med modellkammare från 1764, utbyggd under 1800-talet.
Kvarnen – kvarnruin från 1765 i Gysingeforsarna
Sevedskvarn – plats för kvarn i vackert forslandskap sydöst om bruket, anlagt 1774 av Seved Tigerhielm.
Orangeriet – växthusbyggnad från 1790, nu restaurang för Gysinge Herrgård. Slaguret i tornet från gamla herrgården 1753.
Herrgårdsflygeln – östra flygeln enda bevarade byggnaden från Gysinges första herrgård, uppförd 1775, tidigare brukskontor, nu hotellrum.
Sädesmagasinet – vacker 1700-tals byggnad söder om herrgården.
Stallet – från 1700-talets slut, ombyggd under 1800-talet, nu hotellrum.

1800-talet

Herrgården – uppfördes 1832–40 med ekonomibyggnader. Brygghus med mangelbod och vällingklocka från 1828. Vackert kallbadhus 1836–37.
Nya Stenhuset – bostadshus för tolv arbetarfamiljer från 1857, en tid apotek med de berömda ”Gysingedropparna” mot hosta.
Mattön – intressant komplementsamhälle med egnahemsbebyggelse från 1800-talets slut.
Mattöns Missionshus – från 1895 med en märklig altartavla, en kopia av Leonardo da Vincis nattvarden, utförd av Abraham Mattsson.
Bruksgatan – arbetarbostäder från 1860-talet i Bruksgatans västligaste del.
Järnbodar – från 1827 och 1874 förvaringsplats för det färdiga järnet i väntan på frakt, nu utställnings- och festlokal.
Värdshusstallet – byggt 1866 för resandes hästar.
Brofästen – vackra stenarbeten i Dalälven efter de första broarna 1844.
Byggena – arbetarkaserner från 1890-talet, nu Centrum för byggnadsvård.
Granön – 1876 anlagd park med ädla lövträd, tidigare fanns kägelbana och kolhus (som också användes till dans och missionsmöten).
Kölnan – ursprungligen plats för torkning av säd och tobak. Bevarade arbetarbostäder från 1820-talet.
Brukshandeln – tidigare laboratorium för sulfitfabriken och elektrostålverket, även postkontor. Från 1880-talet fram till 1970-talet fanns brukshandeln i värdshusets cafébyggnad.
Smedsbostaden – rekonstruerad arbetarbostad från 1890-talet, lekstuga i sekelskiftesmiljö.

1900-talet

Järnvägsbroarna – 1898–1901, på sin tid Sveriges längsta, imponerande stenarbete.
Nya Järnboden – idag utställnings- och festlokal.
Gysingebroarna – vacker turistväg över forsarna, byggår 1934.
Kraftverket – uppfört 1901 för Gysinges elektrostålverk. Kraftverkskanalen och den världsunika induktionsugnen finns bevarad. Redan 1890 fick bruket elström, då en kraftstation byggdes för en sulfitfabrik på samma plats.
Gysinge naturreservat – riksunika naturmiljöer som ingår i Färnebofjärdens nationalpark.